Vi får tänka oss våra medvetna jag och därmed också minnet som förmågor som har utvecklats under millioner år. Deras viktigaste förtjänster är inte att vi uppfattar och lagrar data om exakt vad som händer. Nej det var förmågor att diskriminera, rationalisera, integrera, och bearbeta sinnesintrycken som vid sidan av vår accelererande förmåga att kommunicera som gav oss så många evolutionella fördelar. Vi fick flera och större medvetna rum för minnesbilder men vi lagrar och bearbetar också våra minnen i undermedvetna rum.
Allt detta ger oss den unika möjligheten att kunna leva ett rikt själsliv med både känslor och förnuft aktiverade. Vi kan våndas av dragkampen mellan våra medvetna handlingar och vårt undermedvetna. Vi söker kanske en djupare mening och kan hamna i existentiell nöd. Men vi kan också uppleva när allt harmonierar, ett tillstånd som vi brukar kalla lycka.
